Grönsaksröra.

Jodå, i onsdagskväll hände det där vi alla gått och anat att det skulle hända en dag.
Något brast i huvudet på mig, sen blev det svart, ett par sekunder i allafall. Jag kontrade med att nochalera idiothuvudvärken som höll på att knäcka mig på mitten. Lördagmorgon grep paranojan tag i mig med sin välkända hand och jag ringde sjukvårdsupplysningen som vänligt informerade mig om att en möjlig hjärnblödning kunde vara på ingång. Så pass altså.

Det enda jag kunde tänka på var hur otroligt pinit det skulle bli när magnus skulle återvända hem från Afghanistan för att till sin stora förtret upptäcka att jag blivit transformerad till en grönsak och att våra sena middagar på restauranger skulle bytas ut mot sondmat, blinkningar och enbart hopp om framtiden. För att inte tala om hur förnedrad jag skulle bli när transformeringen till slut skulle avslutas med att jag enbart skulle få uppleva singellivet på Mälarsjukhuset.

Lördagkvällen fortsatte på akuten med en snygg vän som agerade personlig assistent och körde runt på och min panik mellan ryggmärgsprov och hjärnröntgen. Efter provsvaren som var i varierande resultat la farbror doktor in mig på akutvårdsavdelningen över natten.
Jag hade inte stake att sova under natten då jag enbart såg grönsaker flimra på näthinnan så fort jag försökte mig på något som kunde liknas vid sömn. Efter att ringt runt till anhöriga och tackat för tiden som varit, kom mor och far på morgonkvisten för att hämta hem mig från "dem här dumheterna" som mor uttryckte sig.

Så med "kraftig spänningshuvudvärk" printat i journalen fick jag bege mig hemmåt och helgen var över för den här gången. Vidare var akutresan allt annat än förgäves, då doktorn refererade till mig som spinkig, hade jag varit vid mina sinnesfulla bruk hade jag bett karln återupprepa och bandat uttalandet, en gång för alla. Höjdpunkterna i livet kommer när man som minst anar dem. Plötsligt händer det.

/ Man har det inte roligare än man gör sig.